Det finns en koppling mellan mänskliga rättigheter och demokrati. För att kunna ha ett öppet samhälle där man låter människor utrycka sig och vara med i val som formar makten i samhället så krävs det att man har grundläggande mänskliga rättigheter. Det ligger i demokratins natur att människorna som skall vara delaktiga i demokratin har samma rättigheter och samma trygghet. Om detta inte var fallet skulle man ha ett samhälle där människor skulle behandlas olika och vissa skulle ha rätten att t.ex. yttra sin åsikt medan andra inte skulle ha detta. Men vad är då mänskliga rättigheter, vilka omfattas av dessa och hur skapades de?
FN antog deklarationen om de mänskliga rättigheterna 1948. Dessa rättigheter är en målsättning för världensstater att sträva efter. Man vill en dag uppnå att alla länder i världen skall följa dessa och förse sina medborgare med dessa rättigheter. Rättigheterna är 27 till antalet och kan studeras närmare på denna sida.
Mänskliga rättighetskommittén är ett organ inom FN som har i uppgift att värdera hur väl de mänskliga rättigheterna fungerar i olika länder. Genom att granska rapporter och tala med representanter från de olika staterna får man fram en bild över hur väl de mänskliga rättigheterna följs. I en debattartikel i Dagens nyheter, menar en svensk domare och ledamot i kommittén att det skulle vara bra att införa en typ av index för att sätta press på länder med diktaturer eller halv diktatur. En negativ ranking skulle få dessa stater att agera och påverka sin situation. Man skulle kunna likna detta med den klassiska BNP-skalan som alla länder följer för att visa på ekonomiskt välstånd. Detta skulle vara en barometer för att visa hur väl befolkningen mår i form av rätten att påverka sitt eget liv. Idag är det främst humanitära organisationer som t.ex. Amnesty och Human Rights Watch som granskar länder och jämför dem med andra. Det skulle vara ett viktigt steg för de mänskliga rättigheterna om FN skulle lägga sin vikt bakom denna typ av index för att visa på vilka som bör förändra sitt agerande. I artikeln skriver Krister Thelin om att arabiska människorättsorganisationer skulle kunna använda denna typ av index för att kritisera den regim som styr i hemlandet. Länder som Syrien och Butan som alla vet gör stora inskränkningar i de mänskliga rättigheterna skulle då få ett stort problem när befolkningen kan peka på dessa siffror framtagna internationellt.
Om vi vill sträva efter en värld där människor skall kunna påverka makten i ett land och där demokrati, yttrandefrihet och religiöstolerans finns krävs det att vi börjar sätta tyngd bakom de mänskliga rättigheterna. Låt dessa för oss grundläggande rättigheter även vara det för alla jordens människor och låt inte historiens tyranni och förtryck leva kvar i denna ”moderna värld”.
//Markus Jönsson